Underbara Poznan

Senast igår fick jag frågan om vilket som är mitt favoritland. Självfallet har en makalöst velig individ som jag själv omöjligt att svara på den frågan, för jag menar, hur ska man kunna välja det? MEN vad jag däremot kan konstatera är att det land som jag tycker har levererat mest flest gånger är … ’trumvirvel’, Polen. Jag skämtar inte när jag säger att Polen är en guldgruva när det kommer till framför allt fantastiska städer med levande stadskärnor. Det slår helt enkelt aldrig fel! Dessutom viskar förra årets 60-årskalas i Wroclaw och årets 70-årskalas i Poznan om att Polen minsann är en partyfixare som heter duga. Och Poznan är den polska godbit som min mage för tillfället pirrar lite extra för.

Det var om högsommaren vi möttes, när dagarnas solstrålar värmde upp nätterna och syrsorna kröp fram ur sin dvala. Under perioden då skummande öl smakar som godast och mjukglass ger bästa bränslet åt promenadtrötta ben. Drygt en timme från Sverige fågelvägen, men väl framme inte alls som hemma. Man skulle knappast förvillas att tro att man befann sig i Stockholm eller Göteborg. Inte heller i Oslo eller Helsingfors. Möjligen skulle man kunna missta Poznan för Köpenhamn vid första anblick, tack vare de påtagligt färggranna husfasaderna på det folkvänliga torget. Men de billiga priserna och det opretentiösa sociala klimatet avslöjar snabbt att detta inte alls är Skandinavien.

En anrättning på restaurang Papierówka

Varför Poznan?

Jag är inte ensam om att ha upptäckt Polen. Snarare har det talats varmt och brett om städer som Warszawa, Krakow och Gdansk en god tid. Många återvänder till Sverige märkbart överraskade, ja, om inte till och med golvade över sin Polenupplevelse. ”Jag trodde inte Polen såg ut så här”, är en återkommande kommentar jag hör från nyfrälsta. Nidbilden av Polen som deppigt med askgråa betongbyggnader och smaklös mat är ett minne blott. Istället möts man av stadskärnor som närmast kan liknas vid blomstrande trädgårdar, sprängfyllda av uppiggande och vackra färger. Och vad gäller gastronomin lämnar de flesta turisterna Polen med smaklökar som går i dur och inte i moll.

Samtidigt som fler och fler turister besöker Polens kanske kändare städer är det inte lika många som hittar till Poznan. Det är enklare att hänga på tåget till de populärare resedestinationerna, kanske av det enkla skälet att ”man vet vad man har men inte vad man får”. Bekymret med ett sådant tankesätt är att man ständigt trampar upptrampade stigar och sällan skapar några egna spår. För vem vet vilka juveler som ruvar i det okända. Jag vill därför förespråka att testa att resa till en plats du inte redan exponerats för åtskilliga gånger via resereklam. När hela sociala medievärlden skriker att du måste åka till Krakow, varför inte styra rutten mot Poznan istället? På så vis håller du äventyrsådran intakt och skapar nya vägar, och får Poznan för dig själv medan alla andra trängs i publikhavet i Krakow. Och känner du inte för att trampa i för vildvuxet gräs, följ min lite lätt upptrampade stig i Poznan vetja!

Poznan är kompakt till sin storlek, och runt omkring torget ryms innovativa restauranger med prunkande innergårdar och festligt inredda pubar. Längs de smalare gatorna och gränderna gömmer sig välsorterade second hand-butiker och hipstriga kaffebarer. Det pågår ständig restaurering av pompösa kyrkor och byggnader, och husvägg efter husvägg pryds av lekfull och välgjord graffiti. Små kiosker bjuder på billig polsk mjukglass för barnen och parkerna erbjuder yta för att bli kvitt ”spring i benen”. Och den arkitektoniska skönheten är alltid en huvudvridning bort.

Bakgården av Minister Cafe

Men Poznan har inte alltid varit så här grann får vi veta. Under en guidad åktur på ett turisttåg berättar vår unga guide om ett Poznan i kråkslottsskrud. Under guidens barndom lös staden enligt henne själv med sin fulhet, och hade ett rykte om sig som trist och själlös. Det är bara de senaste åren Poznan fått en rejäl make over, och förvandlats till den bildsköna tavla vi ser idag.

Kanske är det en strävan mot att närma sig Europa och vända kinden bort från öst som bidragit till denna transformation. Länge har Polen och de övriga öststaterna betraktats som utbölingar medan Medelhavsnationerna fortsatt klättra i status. I takt med att platser som Grekland och Italien beskrivits som paradislika har Polen befunnit sig på den motsatta sidan av spektrumet. Men spelreglerna börjar sakteligen ändras, och allt fler byter ut sandstranden på Sardinien mot Rivieran i Sopot. Paradoxen är bara den att ju mer Polen iklär sig en västerländsk kostym, desto starkare blir västerlänningarnas intresse för öststatskulturen. Medan polackerna kämpar med att tillfredsställa efterfrågan på pasta och vin skriker vi andra efter surkål och vodka. Det är ingen enkel ekvation att ta sig an som underdog på framfart.

Jag är själv skyldig till denna trend av att vilja bevara öststatsmentaliteten och samtidigt glädjas åt en ökad heterogenitet. Kanske är det just krocken mellan nytt och gammalt som känns så förförisk och som skapar en ängslighet över att förändring sker för snabbt. Möjligheten av att kunna äta en modern burgare till lunch och en tallrik polsk traditionell husmanskost till middag är kittlande. En utmanande staty från kommunisttiden blir aldrig så spännande som när den poserar alldeles intill ett nybyggt köpcentrum.

Kompisar på hotellet kikade förbi

Polen representerar på något vis kontrasternas land, vilket man som turist påminns om lite hela tiden. Inne på en vintagebutik möts jag av en supertrendig polsk man som andas mode. Han eskorterar mig till omklädningsrummet och bistår mig med klädesplagg han tror passar mig. För min bror finns dock inte mycket att hämta här, eftersom butiken består av 90% kvinnokläder. Och så är uppdelningen på majoriteten av klädesbutikerna i stan. Den enda förklaringen till denna ojämna fördelning beskriver det modemedvetna affärsbiträdet som: ”Polish men don’t have style”.

Servicenivån i Polen är även den på uppstigning och engelskkunskaperna växer bland den yngre befolkningen. Men där finns ännu en släng av polsk fuck it-mentalitet bland personalen på barerna och i hotellreceptionen. Det gläder mig. I västvärlden verkar det som om vi lagt oss till med vanan att ständigt försäkra oss om information flera gånger, medan polackerna ifrågasätter detta ängsliga beteende. En sådan situation inträffade när jag bad hotellreceptionisten boka en taxi till flygplatsen kommande dag. Medan jag spillde min dagsdos av energi på att upprepa klockslag tre gånger för att ingenting skulle bli fel, satt receptionen oberörd på andra sidan disken. Han gjorde det han skulle, ringde ett samtal och bekräftade bokningen. Jag tackade och började gå mot hotellrummet, men halvvägs upp slog ängsligheten åter till. Jag vände på klacken och frågade skrattande.

-Six o’clock, right?

-Yes?, svarade receptionen och höjde ögonbrynen, märkbart förvirrad över min överflödiga manér.

Detta korta bemötande från polackernas sida kan felaktigt misstolkas som ointresse och dryghet. Egentligen handlar det kanske snarare om att ta tillvara på den bräckliga dos energi varje individ tillhandahålls varje dag. Ett samhälle som ständigt jagar bekräftelse i form av att behöva upprepa sig och bekräfta det som redan är bekräftat leder till ett samhälle som går på reservdepåer. Så när vi beger oss ut för att äta frukost en morgon och servitrisen genast meddelar oss: ”We don’t have any bread for another hour”, och ett flertal av oss i sällskapet vid upprepade tillfällen frågar: ”You don’t have bread?”, uppstår en obekväm situation. Servitrisens avhuggna respons tolkas av oss som oförskämdhet, och våra upprepningar uppfattas antagligen som tröghet, och kanske till och med nonchalans. Och vips befinner vi oss mitt i en fascinerande kulturkrock. Frågan är, vad lär vi oss av den?

En sen kväll är jag och min sambo ute på en pubrunda. Barlivet och ölkulturen visar sig vara högst levande i Poznan. Vi förälskar oss i varenda bar och imponeras av det stora utbudet av hantverksöl. Den smakfullt utvalda inredningen på den ena baren efter den andra tillsammans med den mysiga och lågintensiva stämningen får oss att skjuta på sömnen långt in på småtimmarna. En bit efter midnatt stöter vi av en händelse på Bartak. Han är en polsk man i 30-årsåldern som lever ett nomadliv med gitarren som sin ena följeslagare och med ett passionerat intresse för fysik. Det visar sig också att han tycker mycket om Sverige och spenderat längre stunder i Stockholm, tack vare sin förkärlek för svensk metalmusik. Därför har Bartak lite svårt att förstå varför vi över huvud taget åkt till Polen.

-Why Poland?, upprepar han, tillsynes angelägen om att förstå vår förälskelse i landet.

Efter ett trevande försök till förklaring lyckas vi till slut enas om ett bra skäl och nå konsensus. Det är inte främst de billiga priserna, den oväntat goda maten eller de promenadvänliga gatorna. Inte heller ett historieintresse eller en prisvärd fylla. Nej, det handlar främst om mentaliteten hos folket och anspråkslösheten. Det icke tillgjorda uppträdandet hos servicepersonalen, det filterlösa. Bartak nickar, han förstår plötsligt vad vi något krampaktigt försöker förmedla.

-Yeah, they’re honest, säger han och tittar medhållande på oss.

En riktig hit på Wiejskie Jadlo. Tydligen även Bartaks favoritsoppa.

Sammantagen blev Poznan en riktig hit för hela familjen. Min bror åt den godaste hamburgaren i sitt liv på en restaurang mittemot vårt hotell. Min syster funderar redan på ett återbesök för att visa sin man vad han gått miste upp. Barnen roade sig i lekparker, på ett badhus och genom sitt rika fantasiliv lite varstans. Min brors sambo och tillika äppelfanatiker fick sin äppeldröm uppfylld på en trendig restaurang med äppeltema. Pappa, födelsedagsbarnet, njöt till fullo av mat, dryck och av käcka samtal med polackerna själva. Min sambo beställde en tvåtimmarsmassage för en spottstyver och jag går fortfarande och dagdrömmer om att flytta dit på heltid. Nedan följer en lista på våra favoritrestauranger m.m i Poznan.

Matställen du inte får missa

Papierówka – Restaurangen med äppeltema som bjuder på fine-dining-liknande mat för en billig peng och med stora portioner. Drivs av en kock som arbetat i Sverige och har en förkärlek för den svenska matkulturen. Här hittar du polsk mat med en twist serverad i en modern och inbjudande miljö. Vackra anrättningar och enligt min syster, svingoda mojitos. Missa inte detta ställe om du befinner dig i Poznan!

Meet Meat Wozna 18 – Hamburgarstället där min bror åt den bästa burgaren i sitt liv. (Som ni kan ana ångrar jag bittert att jag själv aldrig testade någon). Liten restaurang med liten men spektakulär meny. Fokus på hamburgare. På baksidan väntar en lummig innergård som förhöjer matupplevelsen ytterligare.

Wiejskie Jadlo – Traditionell polsk husmanskost och min bästa matupplevelse på resan. Rejäla portioner, rustik interiör och en plats där polackerna själva hänger.

Whisky in the Jar – steakhouse med amerikanskt tema. Fantastiska köttbitar för köttfantasten med tillbehör. Ligger mitt på torget.

Barer och ölställen

Basilium beer – En bar för ölälskaren med hundratals öl att välja bland, även från lokala bryggerier. IPA, Ale, veteöl, lager, stout, ja, till och med ölmojitos hittar du här.

Lot Chmiela – ytterligare ett trevligt pubalternativ för ölfantasten, men även för andra alkoholhaltiga drycker. Blev ett av min pojkväns favoritställen i Poznan. Här hänger lokalbefolkningen!

Frukost och kaffe/caféer

Minister Cafe – Ett superduperhipt kaffeställe/café med innovativ inredning och makalöst gott kaffe. Testa deras droppkaffe! Finns även en bra frukostmeny.

Bardzo – Ytterligare ett ställe för kaffenörden. Vi beställde droppkaffe och fick testa tre olika kaffebönor likt en kaffecermoni. Jättemysig innergård med hängmatta och mycket grönska.

Lavenda – ypperligt frukostställe. Välj och vraka bland krämig yoghurt med hemmagjord granola, smoothies, gröt och avokadomacka på surdeg och färskpressade juicer. Rekommenderar även deras cappuccino.

Boende

Wozna 11 – Så centralt det går att bo och för en jättebillig peng dessutom. Fräscha rum med sparsam men kreativ inredning. Inte ens två minuter till det stora torget. På samma gata hittar du bra restauranger och på parallellgatorna finner du second hand-butiker, caféer och ännu mer matställen. Var jättenöjd med detta boende. Enda nackdelen är att ljudkänsliga kan ha problem med att stan låter på natten. Fråga om rum med fönster som vetter mot bakgården i så fall.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *